Domus blåvitt

Omslaget till design­historikern Sara Kristofferssons bok om Konsum är formgivet enligt Blåvitt-konceptet, ett antivarumärke som blev ett av landets starkaste, från att det introducerades tills tidsandan sprang ifrån det under talet.

I sin bok Det förlorade paradiset tecknar Sara Kristoffers­son kooperationens framväxt i tandem med arbetarrörelsen och funktionalismen. Det är ingen slump att det är det mest modernistiska av alla typsnitt, Futura, som hamnade på de blåvita basvarorna. Berättelsen om Konsums uppgång och fall är också historien om talets utopiska idé om individens frigörelse genom kollektiv gräsrotsorganisering, som så småningom slog över i storskalig likriktning.

Vid sidan av sina blåvita bas­matvaror lanserade Konsum under talet såväl basgarderob som basmöbler, även dessa med utstuderat enkel design. I och med att Konsums superreducerade formspråk ut­vecklades i sådan symbios med talets folkhemsbygge, är det lätt att se det som en produkt av dess ideologi. Men medan Konsum blivit Coop och tappat såväl marknads­andelar som sin särställning bland Sveriges konsumenter, pekar Sara Kristofferson på hur dess formspråk lever vidare i såväl Ikeas spartanska möble

Den svenska kooperationen blev beneath talet en av Sveriges största företag, men då samhället förändrades lyckades ej ledningen förena idealism tillsammans affärsmässiga beslut.

Dagens Coop existerar bara enstaka spillra från talets industrikonglomerat. Kooperationens framgångsrika lanseringen från anti-varumärket Blåvitt år , med enkla blåvita förpackningar, skulle snart vara inom otakt tillsammans samtiden. detta som varit kritik mot reklam vilket lurar konsumenterna att köpa onödiga prylar blev ett symbol till DDR-Sverige.

I detta avsnitt från podden bakgrund Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt tillsammans Sara Kristoffersson, professor inom designhistoria vid Konstfack. denna är aktuell med boken Det förlorade paradiset – Berättelsen ifall Konsums uppgång och fall.

Kooperationen springer ur den utopistiska socialismen vid det tidiga talet. inom Sverige bildades Kooperativa Förbundet (KF) Konsums tidiga tid präglades starkt av dem idéer samt modeller såsom utvecklats inom England, Tyskland och Belgien. Medlemmarnas roll som både konsumenter samt ägare betonades, och deras inflytande utövades genom deras inköp samt deltagande inom möten samt beslut ifall hur överskottsfonder skulle användas.

KF blev den centrala organisationen för den svenska

  • domus blåvitt

    • Blåvitt (varumärke)

    Blåvitt var ett varumärke för dagligvaror från Kooperativa förbundet i Sverige. Den första varan var tandkrämen "Tandkräm" , men det var först som produkterna lanserades som en enhetlig produktserie. Produkterna producerades ofta i KF-koncernens egna fabriker och utmärkte sig genom att vara "märkeslösa", vilket innebar att det inte fanns något varumärkesnamn på förpackningen. De såldes enbart i KF:s butiker och tanken var att de skulle vara billigare än liknande varor av andra märken, bland annat genom att KF inte gjorde någon reklam eller lockpriser för produkterna. Prismärkningen kunde i hög grad även ske redan i fabrikerna, man fick längre produktionsserier och förpackningarnas enkelhet gjorde också att priserna kunde hållas nere.[2] Dessa produkter var de första i Sverige att vara försedda med streckkoder.[3][4] En annan idé var att man genom att minska utbudet av varor av olika märken i de egna affärerna skulle göra produkterna billigare. Blåvitts produkter såldes fram till talet.

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    År lanserade Kooperativa förbundet de två märkeslösa produkterna Tandkräm (med och utan fluor).[5] Tandkrämerna