Ärvdabalken lagen
Dir
Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att
- överväga vilka förändringar som bör genomföras i fråga om bouppteckningar m.m. förutsatt att skattläggning av arv flyttas från tingsrätterna till skattemyndigheterna,
- se över och föreslå ändringar i reglerna om utredning, förvaltning och avveckling av dödsbon, främst i syfte att effektivisera förfarandet och göra det snabbare,
- överväga vilka ärenden enligt ärvdabalken som bör flyttas från domstolarna till andra myndigheter och vilka regeländringar som i övrigt bör göras i fråga om ärendena,
- se över reglerna om dödförklaring, särskilt tidsfristerna, och förutsättningarna för registrering av dödsfall i folkbokföringen,
- undersöka om års ändringar i arvsordningen slagit igenom på det sätt som varit avsett, utvärdera reformen utifrån den frågeställningen och föreslå de lagändringar som kan vara motiverade.
Utredaren skall även överväga ändringar i reglerna om förskott på arv och jäv för testamentsvittnen. Slutligen skall utredaren göra en språklig och redaktionell översyn av ärvdabalken.
Ärvdabalken trädde i kraft den 1 juli Balken ersatte la
Ärvdabalk ()
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L2
Utfärdad:
Omtryck: SFS
Ändrad: t.o.m. SFS
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
Innehåll:
1 kap. angående rätt för att taga arv
1 § Arv kan tagas endast från den liksom lever nära arvlåtarens död; dock må barn, liksom är avlat dessförinnan, taga arv, angående det sedermera födes tillsammans med liv. existerar fråga ifall rätt mot del inom boet efter arvlåtarens efterlevande make, skall hänsyn tagas till tiden för makens död.2 § Är arvinge mot den, efter vilken arv fallit, jämväl avliden, samt kan bevis ej förebringas att denne överlevat arvlåtaren, skall tillsammans arvet således förfaras likt om han icke överlevat denne.3 § Utländsk medborgare må lika tillsammans svensk taga arv denna plats i riket. Är inom annan stat svensk medborgare icke likställd med inlänning i fråga om rätten att taga arv, alternativt måste han där vidkännas större avdrag än denne, äger Regeringen förordna för att motsvarande inskränkning skall gälla för den statens medborgare här inom riket. Lag ().2 kap. Om skyldemans arvsrätt
1 § Närmaste arvingar på bas av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar).Arvlåtarens barn taga lika lott. Är bÄrvdabalken
Ärvdabalken är en av nio balkar i års lag som behandlar arv, testamente och förmynderskap. Den gällde i Sverige till och i Finland till Den hade då upprepade gånger ändrats i båda länderna.
Den moderna motsvarigheten är i Sverige Ärvdabalken&#;(). I Finland gäller Ärvdabalken (/40). Lagarna är likartade.
Lagstadgandet "Gånge hatt till och huva ifrån" återfinns i den medeltida Östgötalagen, där det föreskrevs att söner, som bar hatt skulle ges arvsföreträde före döttrar, som bar huva. En språklig detalj är att formen gånge är presens konjunktiv av verbet gå. Kvinnor hade även långt efter medeltiden väsentligt mindre arvsrätt än män.
Dock inte i Småland, där kvinnor ärvde lika som män enligt gammal tradition. Om detta kan man läsa om i Svenskarna och deras hövdingar.[1]
Lag om lika arvsrätt för män och kvinnor infördes i hela Sverige Se även arvejord och avlingejord.