Halogeninnehållande syra


Thuresson, Christine and Langborger, Rebecka, Hälsopåverkan från syra- samt basbildande livsmedel. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Food Science

Preview

PDF
kB

Abstract

En fungerande syra-basbalans är essentiell för ett god välbefinnande. Serumets pH-värde bör ligga ner inom intervallet 7,,45, samt för för att uppnå detta har kroppen flertalet buffertsystem. Om pH-värdet hamnar utanför intervallet orsakas sjukdom, nära ett högre pH uppkommer alkalos, medan ett pH-värde under detta normala orsakar acidos. detta finns även ett status som benämns metabolisk acidos, vilket ej är klassat som ett sjukdom, dock som inträffar när något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör metaboliter ansamlas i blodet. Metabolisk acidos vållas från en över-vägande surgörande diet.
Livsmedel är antingen syra- alternativt basbildande. Jonprodukterna efter av-slutad metabolism avgör ett livsmedels syra- alternativt basbildande attribut. Ett katjonöverskott är korrelerat till basbildande förmåga, samtidigt som en anjonöverskott betyder syrabildning. Livsmedel rika vid katjonerna natrium, kalium, kalcium och magnesium bidrar mot en basbildande förmåga. Syra-bildande livsmedel däremot karakteriseras från ett högt innehålla från svavel samt fosfor.
Det

  • halogeninnehållande syra

    • Syra

    För andra betydelser, se Syra (olika betydelser).
    Ej att förväxla med syre.

    En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner). Om en syra tillförs till vatten bildas en sur lösning, med pH under 7. Många ämnen har förmågan att i större eller mindre utsträckning kunna avge protoner. Man delar in syror i olika grupper dels beroende på hur många protoner de kan avge (en- respektive flerprotoniga syror) i en lösning (oftast iakttaget i vattenlösning), dels i hur hög grad dissociationen sker (svaga respektive starka syror). Till exempel citronsyra har inte så stor benägenhet att avge protoner och betecknas därför som en svag syra, medan saltsyra avger alla sina protoner och betecknas därför som en stark syra. Det finns även syror som kan betecknas som medelstarka syror; en sådan är fosforsyra.

    Syrans styrka anges genom syrakonstanten, en form av jämviktskonstant. En svag eller medelstark syra kan tillsammans med en korresponderande bas bilda ett buffertsystem.

    Lewis- och Brønstedsyror

    [redigera | redigera wikitext]

    En mer generell teori, av betydelse framför allt inom organisk kemi, har

    Syra (grundsmak)

    Syra
    Surhet

    Citroner är tydligt sura frukter.

    • Beskrivning – en av grundsmakerna
    • Karaktär – kopplad till syra och lågt pH-värde
    • Funktion – som varningssignal för förkomna matvaror

    Syra[1] eller surhet är en grundsmak.[2] Den kännetecknas av förekomsten av syra och lågt pH-värde.[3]Frukter som ofta beskrivs genom sin surhet är citron och lime.

    Förekomst och känslighet

    [redigera | redigera wikitext]

    Surhet är smaken som registrerar ett ämnes pH-värde genom att reagera på oxoniumjoner, H3O+, och den biokemiska receptormekanismen med jonkanaler liknar den för sälta. Det har också framkastats att bikarbonatjoner, HCO3–, medverkar för att ge surhet åt svagare syror såsom exempelvis koldioxid.

    Exempel på sura eller syrliga matvaror är olika frukter, vinäger och ättika.[4] Syra förekommer även i aromatiska kryddor som basilika, koriander, kummin och mynta.[4]

    Surheten kan, i likhet med andra grundsmaker, uppfattas på alla delarna av en människas tunga.[2] I snitt cirka 0, procent av en syra krävs för att en människa ska kunna upptäcka en sur smak.[5]

    Sur eller syrlig mat kan kombineras bra med socker och