Strålning över atlanten

Kosmisk strålning och molnbildning

Från Klimatvett %C3%A4rsk-studie-av-henrik-svensmark-om-k%C3%A4rnor-av-superm%C3%A4ttnad-och-molnkondensation

Pinfärsk studie av HENRIK SVENSMARK om kärnor av supermättnad och molnkondensation

I en ny studie visar nu Svensmark att dessa aerosoler inte alls behöver uppnå denna storlek utan det kan räcka med nm. Detta är mycket intressant eftersom forskarna var lite tveksamma till om aerosolerna kunde bli så stora som 50 nm.

&#;

Moln är en viktig del av jordens klimatsystem. De spelar en stor roll i vädermönster, regn och reglering av globala temperaturer. En ny studie publicerad i Geophysical Research Letters, ger oss ny information om hur moln bildas, särskilt över havet.

Vad är molnkondensationskärnor (CCN) och övermättnad?

Moln bildas när fuktig luft stiger upp och svalnar. Denna kylning leder till övermättnad, där luften har mer vattenånga än den kan hålla. Denna extra vattenånga kondenserar på små partiklar som kallas molnkondensationskärnor (CCN), som sedan växer till molndroppar. Storleken och antalet av dessa CCN är avgörande för att avgöra hur molnen kommer att se ut.

Traditionellt har forskare trott att end

Jordens strålningsbalans:

Solen skickar ut gigantiska mängder energi i struktur av solstrålning åt varenda håll inom rymden. enstaka liten sektion av denna energi når jorden. 30 procent från strålningen såsom når jorden reflekteras (studsar bort) tillbaka ut inom rymden vid grund från jordens atmosfär. Molnfria dagar strålar mer energi in och detta blir därför varmare. Mulna dagar blir kallare på grund av då reflekteras mer solljus. Solen existerar orsaken mot de flesta väderfenomen vid jorden.

De 70 % solenergi som når jorden bidrar till att…

  • jorden värms upp.
  • vatten avdunstar.
  • vind, vågor och strömmar skapas.

Strålningen lämnar sedan jorden, men då har den lägre energi.

Jordens atmosfär hindrar naturligt för att solstrålningen reflekteras ut inom rymden. Utan vår atmosfär skulle detta vara betydligt större temperaturskillnader mellan solens tid och kväll, samt ett lägre medeltemperatur på jorden. Solstrålning omvandlas till värme och vindar sprider värmen genom strömning. Marken värms upp samt sprider värmen genom ledning.

Foto: qimono / Pixabay License

Växthuseffekten:

Livet på jorden behöver växthuseffekten i lagom dos. Människans utsläpp från växthusgaser bidrar dock mot att strålningen som kommit ner

  • strålning över atlanten

    • Bakgrundsstrålning

    Bakgrundsstrålning är den joniserande strålning som alla människor oundvikligen utsätts för på grund av kosmisk strålning från rymden samt från naturligt förekommande radionuklider i luft och mark och i den egna kroppen. Utöver detta inkluderas ofta de ytterligare stråldoser som är svåra att undvika från byggnadsmaterial och föda, från aktiviteter som flygresor, medicinsk diagnostik och tobaksrökning, samt nedfall från atombombsprov och kärnkraftsolyckor.

    Med beaktande av normala levnads- och vistelsemönster så är den genomsnittliga stråldosen i Sverige cirka 2,4&#;mSv/år för icke-rökare och 3,9&#;mSv/år för rökare.[1]

    Allmänt

    [redigera | redigera wikitext]

    Bakgrundsstrålning i Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    I Sverige är den genomsnittliga bakgrundsstrålningen från icke antropogena källor cirka 0,5&#;mSv/år, bestående i medeltal av 0,3&#;mSv från kosmisk strålning, 0,&#;mSv från mark samt 0,16&#;mSv från naturligt förekommande nuklider (40K och 14C) i den egna kroppen.[2] Vid uppskattningen av stråldos från mark har normala vistelsemönster beaktats.

    Med beaktande av tillkommande strålkällor som till exempel radon i bostäder, medic