Svenska huvudsats bisats
En bisats är en sats som inte kan stå ensam och bilda en grammatiskt korrekt och förståelig mening utan hjälp av andra satser – bisatsen är en del av huvudsatsen och säger något extra i meningen.
Här kommer några exempel på olika typer av meningar:
- Huvudsats: Han kommer inte.
- Huvudsats och en bisats: Han säger .
- Huvudsats och två bisatser: Han säger , .
En bisats börjar alltid med ett bindeord/bisatsord, en så kallad bisatsinledare. Några vanliga bisatsinledare är: att, om, som, eftersom, därför att, när, innan, medan, sedan, tills, trots att, fastän, för att, etc. Exempel:
- Jag tror .
- Vi undrar .
- Det är någonting .
Lägg märke till att bisatsens ordföljd är nästan identisk med huvudsatsens ordföljd (S+V+O). Subjektet kommer precis efter bisatsinledaren och står på så sätt först i bisatsen (rak ordföljd).
Lägg också märke till att huvudsatsen kan stå först eller sist i en mening, :
- Hon tränar varje dag, . (huvudsats först)
- , tränar hon varje dag. (bisats först)
Obs! Om bisatsen står före huvudsatsen blir denna del huvudsatsens fundament och då får huvudsatsen omvänd ordföljd (V+S), så att verbet kommer precis som vanligt på andra pl
Bisatser
En bisats existerar en sats som ej kan fungera som enstaka egen fras. Om ett sats fungerar som enstaka egen fras är detta inte enstaka bisats, utan en huvudsats. Bisatsen existerar i stället alltid enstaka del från en uttryck eller ett annan sats.
Bisatsen att jag kommer sent fungerar ej som enstaka egen fras. Däremot kunna vi nyttja den inuti fraser alternativt andra satser (både inuti andra bisatser och inom huvudsatser).
Jag berättade att jag kommer sent.
Att jag kommer sent existerar inget problem.
Jag har köpt ett byggnad som behöver renoveras.
Bisatsinledare
Ett enkel sätt för att känna igen en bisats är för att titta efter bisatsinledare. Svenskans bisatser inleds nämligen ofta av en ord vilket markerar
- vilken typ av bisats det är.
Dessa ord kallas för bisatsinledare, och flera av dem tillhör ett ordklass liksom kallas subjunktioner.
Exempel på bisatsinledare:
Bisatsordföljd
Ett annat sätt att uppleva igen enstaka bisats existerar att titta på ordföljden, för svenskans bisatser besitter ofta ytterligare ordföljd än huvudsatser. inom bisatser kommer oftast subjektet först samt sedan satsadverbialet före verbet. I huvudsatser kommer verbet vanligtvis vid andra plats.
Jag kan inte simma.
Han v
En mening består av en eller flera satser, och i en sats finns alltid ett subjekt och ett predikat. En mening som består av en enda sats kan se ut så här:
Lisa läser.
Om meningen består av flera satser kan det se ut så här:
Lisa läser och Lasse målar.
Vi kan dessutom fylla på meningen med mer information om både subjekten och predikaten:
Lisa läser den omåttligt spännande fortsättningsdelen av den senaste kioskvältaren, och hennes mer praktiskt inriktade bror Lasse målar under tiden om ett skåp i hallen.
Olika delar av en sats har olika funktion: subjektet berättar vem som gör något, predikatet berättar vad som görs, adverbialen berättar mer om det som görs.
Ordföljd i bisatser
En viktig skillnad mellan huvudsatser och bisatser är ordföljden. Det blir särskilt tydligt när man placerar in ett satsadverbial som inte, säkert, knappast eller ett adverbial som berättar när, var eller hur något görs.
I meningarna nedanför är predikatet (verbet) markerat med gult, och adverbialet med grönt. Huvudsatserna är fetstilade, medan bisatserna bara är kursiverade.
Josefina skippar ibland fru