Förmagar idisslare

F&#;rmagarnas utveckling


Från enkelmagad till idisslare 

Med tiden går kalven ifrån att fungera som en enkelmagat varelse till för att bli enstaka idisslare, genom följande faser: 

  1. Enkelmagsfasen (icke-idisslarfasen) (0–3 veckor) – huvudfödan existerar mjölk. Våmkontraktionerna är ett fåtal och svaga. I sista delen från denna fas börjar kalven gradvis för att äta fast föda, såsom grovfoder samt kraftfoder, angående det erbjuds. Detta leder till för att våmmen börjar utvecklas. därför tidigt såsom vid 7 dagars ålder kan man se för att kalven stöter upp samt tuggar vid idisslingsbollar, dock idissling tillsammans tillhörande våmkontraktioner har setts som tidigast vid 3 veckors ålder.
  2. Övergångsfasen (3–8 veckor) – Kalven börjar förtära mer samt mer foder för djur som hö och gräs, vilket stimulerar till salivutsöndring och idissling. Grovfoder stimulerar även våmmen till regelbundna sammandragningar vilket i sin tur stimulerar muskeltillväxten inom våmväggen. successiv utvecklas våmmen och ökar i storlek så för att den existerar cirka 3 gånger större än löpmagen vid 6 veckors ålder.
  3. Idisslingsfasen (från 8 veckor) – Våmkontraktionernas cykliska mönster börjar mer samt mer likna ett vuxet nötkreatur.

Våmutvecklingen består dels från att detta bildas utväxter (s.k. papiller) på

  • förmagar idisslare
  • Idisslares magar

    Fotograf/bild: Arla ¤

    (idisslare 1. våmmen 2. nätmagen 3. bladmagen 4. löpmagen, Kons magar, Hästens mage)

    Latin: Ruminantia 1. rumen 2. reticulum 3. omasum 4. abumasum

    Ruminants 1. rumen, blanket/flat tripe 2. reticulum, honeycomb tripe 3. omasum, book tripe 4. abumasum

    ruminants 1. panse 2. bonnet 3. feuillet 4. caillette

    ruminanti 1. rumine 2. reticulo 3. omaso 4. abomaso

    Wiederkäuer 1. Pansen 2. Netzmagen 3. Blättermagen 4. Labmagen

    rumiantes 1. rumen 2. reticulo 3. omaso 4. abomaso

    Idisslare (idissla = tugga om halvsmält föda som stöts upp av magen) är en underordning till partåiga hovdjur (Artiodactyla). Deras mage består av tre eller fyra avdelningar - våm, nätmage, bladmage och löpmage. De som endast har tre avdelningar saknar bladmagen. Som idisslare med fyra magar räknas giraffdjur, gaffelantiloper, hjortdjur, och slidhornsdjur med bland annat kor, får och getter. Hästen är inte en idisslare.

    Matsmältning: Idisslare är växtätare, men de saknar enzym som kan bryta ned växtfödan. För att klara detta använder sig djuren i stället av bakterier som de får genom att äta jord. Bakterierna bryter ner växterna

    Vilka är kons magar?

    Idisslare har en ”riktig” mage, löpmagen, och ett system av förmagar, en slags utbuktningar på matstrupen som ur evolutions-synpunkt kan sägas vara en vidareutveckling av fåglarnas kräva. Förmagarna hos en vuxen ko rymmer ca liter mat och vätska.

    Läs mer

    Med detta i åtanke, Är vÅm en av?

    Våmmen, rumen, är den största av förmagarna hos idisslare och kameldjur. De olika magdelarna hos idisslare är: Bladmage (förmage, saknas hos kameldjur, där den istället utgör början på löpmagen) Löpmage (den egentliga magsäcken) Vilka djur har flera magar? Alla klövdjur förutom svin och kameler är idisslare. En idisslare är alltid växtätare och tuggar sin föda två gånger. De har fyra magar och en mycket specialiserad matsmältningskanal. När idisslaren sväljer ny föda kommer födan först till våmmen som är den största av magarna.

    Därför, hur kan gräsätare som kor och hästar ha nytta av bakterier?

    Hur kan gräsätare som kor och hästar ha nytta av bakterier? De bryter ner maten. Vad heter bakterierna som lever i människans tjocktarm? Blågröna bakterier/Cyanobakterier. Därefter, vad är att idissla? Idisslarnas sätt att tugga födan två gånger kallas för att idissla och har g