Vad betyder proton
Vad är en proton enkel förklaring?
proton [-to:ʹn] (en bildning till grekiska prōʹtos ’först’, efter mönster av elektron), elektriskt laddad kärnpartikel, kärnan i väteatomen. Denna partikels massa är ,28 MeV/c2 eller 1,·10−27 kg. Dess elektriska laddning är +1.
Vad är en neutron?
Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna. Olika antal neutroner i kärnan ger upphov till olika isotoper av ett grundämne.
Vad är en proton och neutron?
Protonen är positivt (+) laddad och sitter (nästan) alltid ihop med neutroner, vilket är de röda bollarna. Vilket framgår av bilden ovan sitter även neutronerna i kärnan och neutronerna är som namnet antyder neutralt laddade. Runt kärnan sitter det en del gula bollar, dessa bollar kallas för elektroner.
Vad består proton av?
Protonen är en baryon uppbyggd av tre kvarkar: två upp-kvarkar med elektrisk laddning +⅔ e och en ner-kvark med laddning – ⅓ e med sinsemellan olika färgladdningar.
Vad är protoner neutroner och elektroner?
GRUNDÄMNEN OCH ATOMER
I atomens kärna finns positivt (+) laddade protoner och neutrala neutroner. Runt kärnan i elektronhöljet rör sig negativt (-) laddade
Atomkärna
Atomkärnan är enstaka samling från neutroner samt protoner såsom sitter tillsammans . Atomkärnor bildar tillsammans tillsammans med elektroner enstaka atom. Antalet protoner inom kärnan bestämmer vilket grundämne och antalet neutroner vilken isotop likt atomen utgör. Väteatomkärnan existerar den enklaste, bestående från endast ett proton.
I atomkärnan existerar det huvudsakligen två krafter som agerar roll - den elektromagnetiska kraften samt den starka kärnkraften. Den elektromagnetiska kraften verkar repellerande då atomkärnans elektriska laddning är positiv. Den starka kärnkraften, såsom verkar mellan kärnpartiklar, existerar den attraherande kraften.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Upptäckten från atomkärnan tillskrivs Ernest Rutherford år då han lät beskjuta ett tunn guldfolie med alfapartiklar. Detta experiment gjorde denne tillsammans tillsammans med Hans Geiger och Ernest Marsden nära universitetet inom Manchester. samtliga utom erhålla partiklar gick rakt igenom folien, medan de erhålla som ej gjorde således böjde från kraftigt. vid detta sätt kunde denne visa för att atomens massa var samlad till enstaka mycket små volym inom atomen. Denna avböjning går under namnet Rutherford-spridning.
Detta experiment äger kommit för att få flera namn; Geiger–Marsden
Proton
- För andra betydelser, se Proton (olika betydelser).
| Proton | |
| Grundläggande egenskaper[1] | |
|---|---|
| Symbol | p |
| Klassifikation | Fermion → Hadron → Baryon → Nukleon |
| Sammansättning | 2 uppkvarkar 1 nerkvark |
| Växelverkan | Stark växelverkan Svag växelverkan Elektromagnetism Gravitation |
| Antipartikel | Antiproton |
| Historia | |
| Teoretiserad | William Prout () |
| Upptäckt | Ernest Rutherford (–, namngiven av honom ) |
| Fysikaliska egenskaper[1] | |
| Laddning | 1&#;e 1,&#;&#;&#;×&#;10−19&#;C&#;[2] |
| Massa | 1,&#;&#;&#;(91)&#;u&#;[3] 1,&#;&#;&#;69(51)&#;×&#;10−27&#;kg&#;[3] |
| Medellivslängd | >&#;2,1&#;×&#;1029&#;a (stabil) |
| Kärnradie | 0,(19)&#;fm&#;[3] |
| Elektriskt dipolmoment | <&#;5,4&#;×&#;10−24&#;e&#;×&#;cm |
| Elektrisk polariserbarhet | 1,20(6)&#;×&#;10−3&#;fm3 |
| Magnetiskt moment | 1,&#;&#;&#;36(60)&#;×&#;10&#;J&#;/&#;T&#;[3] 1,&#;&#;&#;30(46)&#;×&#;10−3&#;μB&#;[3] |
| Magnetisk polariserbarhet | 1,9(5)&#;×&#;10−4&#;fm3 |
| Spinn | 1/2 |
| Isospinn | 1/2 (z-komponent +1/2) |
| Paritet | +1 |
| Kondenserad | I(JP) = 1⁄2
|