Isländskt ä

Ä og ä[ɛː]^ⓘ er tuttugasti og áttundi bókstafurinn í finnsk-sænska stafrófinu. Ä er einnig notað í þýsku, finnsku, eistnesku og slóvakísku en er þó ekki talið eiginlegur bókstafur í þýsku.

Framburður

Ä er borið ætíð fram sem [æ] í finnsku; í sænsku og eistnesku er það ýmist [æ] og [ɛ], til dæmis í sænsku orðunum här [hæ:r] og väg [vɛ:g]. Framburður á bókstafnum ä samsvarar framburðinum á æ í dönsku og norsku.

Saga

Bókstafurinn Ä á uppruna í því að iðulega var skeytt saman A og E (sjá einnig Æ) í einn bókstaf til þess að spara pláss í latneskum miðaldahandritum. Þar sem skrifa átti ae var e-ið sett ofan á a-ið. Þetta var síðan einfaldað með því að setja tvo punkta í stað e-sins. Í sænsku (hvorki finnska né eistneska voru þá orðin ritmál) var bókstafurinn æ mun algengari en ä allt fram á öld en fór síðan að snúast við undir þýskum áhrifum.

Isländska alfabetet är en variant av det latinska alfabetet och består av 32 bokstäver.

C, Q, W och Z (vanliga bokstäver i många europeiska skriftspråk) finns inte med i det isländska alfabetet; de förekommer dock i vissa namn som islänningar bär (vanligtvis i efternamnet). Bland annat därför finns dessa bokstäver med på det isländska tangentbordet.

Isländskan har ett antal diftonger, och vissa av dessa skrivs som vokaler med akut accent. Diftongerna är á [aʊ], au [øy], ei/ey [ei], é [jɛ] och ó [oʊ]. Dessutom är æ en vokal motsvarande [aj]. Tonande och tonlöst dentalt läspljud skrivs ð respektive þ.^[2]

Se även

Referenser

Isländska alfabetet består av 32 bokstäver samt har några unika indikator, såsom Þ och Ð. Språket äger 14 vokaler och 18 konsonanter, vilket speglar dess rika ljudstruktur. Isländska existerar nära besläktat med fornnordiska, och många av dess forntida uttal har bevarats.

Isländska Alfabetet