Hur tänker vi
Att kategorisera omvärlden
Vi börjar kategorisera vår omgivning redan som små barn och de konstruktioner som vi skapar blir sedan successivt förstärkta eller motbevisade. Tänk er ett barn som varje gång han sitter i sin barnvagn och möter en hund hör sin mamma säga – Titta vilken fin vovve. Snart börjar barnet se ett samband med mammas pekande på det håriga, fyrbenta objektet och ordet vovve. Håriga, fyrbenta objekt stoppas därför in i kategorin vovvar. Barnet börjar så småningom själv peka på saker i omvärlden och säga vovve. När pojken då pekar på hundar svarar mamman genom att säga – Ja, en vovve, och förstärker på så sätt konstruktionen som barnet gjort. Men ibland kommer barnet att göra fel och exempelvis peka på en katt när han säger vovve. Då kommer mamman att svara – Nej det är en kissekatt, och på så sätt motbevisa konstruktionen. I den lilla pojkens huvud finns nu kategorin vovvar. Vovvar beskrivs av pojken som fyrbenta, håriga djur som har en nos och en svans men alla djur som passar in på den beskrivningen är tydligen inte hundar och placeras därför inte i kategorin.
Förenklat skulle man kunna jämföra våra huvuden med mappsystemet i en dator. När vi föds böjar vi m
Schweizaren Jean Piaget () har haft ett stort inflytande över hur vi tänker kring mental utveckling.
Piaget menade att människor har ett behov av att förstå sin omvärld, utan förståelse för varför saker runt om dem händer upplever de en mental obalans och ångest. För att få en helhetsbild över hur omvärlden fungerar måste gamla erfarenheter anpassas till nya vilket enigt Piaget kan ske på två sätt. Nya erfarenheter kan läggas till gamla utan att personens kognitiva scheman måste ändras vilket kallas för assimilation. Men när nya erfarenheter görs kan det också betyda att gammal kunskap måste struktureras om för att en enhetlig förklaring ska kunna infinna sig, detta kallas för ackommodation. Bara genom nya erfarenheter utmanas våra gamla scheman och därför blir nyfikenheten viktig för individens mentala utveckling och intelligens.
Den kognitiva utvecklingen
Den tankemässiga utvecklingen delade Piaget in i fyra huvudstadier där senare stadier bygger på tidigare. Det första stadiet kallades för det senso- motoriska stadiet och omfattar barn i åldrarna 0 till 2 år. Tänkandet i detta stadie är beroende av sinnesinryck och motoriska färdigheter. Barnets upplevelsevärld är för
En tanke existerar en tanke
Att tänka existerar en ständig, mer alternativt mindre medveten, process vilket pågår inom människans psyke. Tankar relaterade till minnen, erfarenheter, föreställningar och förståelsen av upplevelse. Tänkandet existerar centralt på grund av att hantera all upplysning vi absorberar och använder för för att förstå hur saker samt ting förhåller sig, åtgärda problem, fatta beslut samt boosta oss själva. reflektioner kan, tillsammans med andra mening, vara användbara och funktionella. De förmå stärka oss på livets resa. So far, so good.
Tankar är kapabel också artikel nedbrytande samt destruktiva. Oroande tankar. oss får enstaka olustkänsla inom kroppen liksom väcker ett tanke liksom skapar mer olust… samt vips kunna vi äga halkat in i ett ond spiral… ältande såsom leder mot mer bekymmer och mer ältande. vad som existerar hönan respektive ägget vilket gäller funderingar och känslor finns detta olika idéer om. detta är intressant i sig, men inget jag på denna plats kommer fördjupa mig inom. Rent pragmatiskt tänker jag att upplevelsen kan existera både samt. Ibland upplever vi för att en emotion väcker enstaka tanke. Ibland väcker ett tanke ett känsla. vad jag på denna plats vill utforska närmare existerar vad orostankar gör tillsammans med oss.
Orostankar liksom fantasi
I västvärlden har oss idag enstaka högre levnadsstandard än någonsin tidig