Kollegiala diskussioner
Agneta Holmäng: Välkomna till den kollegiala diskussionen på Akademimötet den 4:e maj!
KRÖNIKA. Förhoppningsvis blir det mer kollegiala diskussioner om viktiga frågor för hela fakulteten på Akademimötena framöver, skriver dekan Agneta Holmäng i en krönika.
Universitet har en stark och lång historia av kollegiala diskussioner som vi måste hålla aktuella och levande!
En stark tradition har också varit öppna möten, tidigare fakultetskollegiet, numera Akademimöten. Här ges kollegiet och våra medarbetare möjlighet att få insyn i viktiga frågeställningar och kan ge uttryck för sin åsikt i frågor som är betydelsefulla för hela fakulteten. Dessa möten var tidigare alltid mycket välbesökta med ofta livaktiga diskussioner. Under det senaste decenniet har intresset och engagemanget för kollegiala diskussioner dock tyvärr avtagit vilket t ex yttrat sig i allt lägre närvaro vid Akademimötena. Den långa perioden av covid ledde också till att möten med fysisk närvaro av nödvändighet gjorde ett längre uppehåll.
Nu när restriktionerna upphävts är det fakultetsledningens ambition att på olika sätt försöka få igång dessa diskussioner igen. Akademimöten ska hållas med större fre
Abstract
Den här rapporten har sin utgångspunkt i en enkätundersökning av alumner från åren och i en undersökning av kursrapporter där kursvärderingar ingår från Här framgår att de kollegiala samtalen och erfarenhetsutbytet var en stor behållning i kurserna. Dialogen, samtalet, reflektionen och lyssnandet är ingredienser som är viktiga för att det blir ett givande kollegialt samtal. Genom erfarenhetsutbytet skapas också ny kunskap och vi växer i mötet med olika åsikter, tankar och idéer. Många begrepp är knutna till området och i rapporten görs en genomgång av termer som kollegialitet, kollegiala samtal, kollegialt styrande, kollegialt lärande och lärande samtal. Ytterligare begrepp som diskuteras är dialogbegreppet där bland annat Bakhtin och ett sociokulturellt perspektiv lyfts fram. Bildning är också ett tema som tas upp i rapporten och frågan ställs om det är intressant att göra en koppling mellan bildningsdiskussioner och kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte. V
Vilket stöd ger BLIVA:s moduler för kollegialt lärande?
Det existerar mycket vilket lärare förväntas hinna tillsammans på gemensam mötestid. detta är därför lätt för att reflektion samt utveckling från undervisningen får ge vika för mer akuta bekymmer som behöver åtgärdas. för att ta sig an en material såsom cykliskt varvar individuell förberedelse, diskussion, prövning av nya arbetssätt samt reflektion är kapabel vara detta stöd vilket behövs till att producera utrymme på grund av ett systematiskt kollegialt lärande.
Det kan artikel en fördel att välja en samtalsledare som tillsammans hjälp från instruktionerna inom modulen leder arbetet. detta går givetvis bra för att förändra både upplägg samt innehåll således att detta passar lärargruppen eller bara använda innehållet för individuell kompetensutveckling.
Det finns många likheter med modulerna i Skolverkets lärportal dock innehållet existerar anpassat efter förutsättningar samt uttryckta behov i Stockholms stad. Modulerna har även ett mindre upplägg, oftast med ett rekommenderad tidsåtgång på cirka sex veckor.
Tillgängliga moduler
Om BLIVA
Utbildningsförvaltningen genomförde – ett EU-finansierat projekt, kallat BLIVA. en tal grund- och gymnasieskolor deltog till att beneath två skolår utforska potentia