Gudinnan tyska
Den nordiska mytologin och dess gudar har varit en inspirationskälla för skapandet av ett stort antal fiktiva berättelser, serier, filmer, romaner m.m. Det har talats om gudarna i denna mytologi, men sällan om vikingagudinnorna.
Denna mytologi är uppsättning religiösa berättelser och myter om vikingarna. De bygger på kända figurer som Oden, Tor och Loke med flera. Kvinnor representerades som magiska varelser med stor kraft och uppfinningsrikedom.
I detta inlägg, vi kommer att prata om de olika viktigaste vikingagudinnorna i den nordiska kulturen och vi kommer att ta upp historien bakom var och en av dem.
Gudar i nordisk mytologi
Denna mytologi kan kallas på olika sätt; skandinaviska, nordiska eller tyska. Det är uppsättningen av berättelser och myter, där vikingafolket är huvudpersonen. Dessa legender spreds genom ordet.
Berättelserna om det nordiska folket berättades muntligen. Tack vare de kristna på medeltidsstadiet kan en del texter om dessa legender hittas.
Inom denna mytologi finns en tydlig differentiering av gudar, eftersom inte alla är likadana. De är indelade i två grupper inom pantheon. På ena sidan finns aserna och på den andra vanerna.
mycket Aes Ēostre eller Ostara (gammal engelska: Ēastre, NorthumbriadialektĒostre, gammal högtyska: Ôstara) skall ha varit en västgermansk förkristen fruktbarhetsgudinna, vars ursprung inte är fullständigt belagd. Månadsnamnet "Eosturmonath", som enligt munken Beda venerabilis från början skall ha hänsyftat till henne, har tagits över av påsken på engelska (Easter) och tyska (Ostern). De skriftliga källorna är få före talet vid sidan om den anglosaxiske munken och historikern Beda venerabilis på talet.[1][2] Påstående om att Ēostre skall ha haft attributen ägg och kaniner och att hon skall ha firats kring vårdagjämningen den 21 mars, ungefär vid samma tid då påsken tidigast kan infalla finns alla först belagda i modern tid. Dessa attribut har troligen snarare projicerats bakåt på henne från senare påsktraditioner än omvänt. Äggen stammar egentligen från fastebrottet vid påsken, då ägg åter blev tillåten föda och efter uppehållet fanns i stora mängder. Påskharen är inte belagd tidigare än [3] Freyja (fornnordiska: "[kvinnan]") är gudinnan för älskade, skönhet, sex, fertilitet, seiðr, krig samt död inom nordisk sagor. Freyja tillhör Vanir samt är dotter till Njörðr och tvillingsyster till Freyr. Hon existerar den vackraste och maximalt raffinerade från gudinnorna, denna äger halsbandet Brísingamen samt rider inom en vagn som dras av numeriskt värde katter, åtföljd av en jättevildsvin nära namn Hildisvíni; dessutom besitter Freyja enstaka mantel från falkfjädrar. denna är gift med guden Óðr, genom vilken denna är mor till tvillinggudinnorna Hnöss samt Gersemi. Freyja härskar ovan Fólkvangrs himmelska fält(er), var hon tar emot hälften av dem som dör i strid, medan den andra hälften går mot Valhalla. dem mindre gudinnorna Gefjon, Skaði, Þorgerðr Hölgabrúðr och Irpa (fornnordiska: bokstavligen "Þorgerðr, Hǫlgis brud") samt Menglöð tjänar alla vilket hennes tjänarinnor. Hennes namn översätts ofta mot engelska såsom Freya då det används idag, dock det ursprungliga norska namnet stavas Freyja. Valkyrierna, liksom har valt vem såsom ska leva och dö i strid, samlar in de dödades själar samt för dem till Valha
Ēostre
Källor
[redigera | redigera wikitext]Freja | gudinnan för älskade, skönhet, sex, fertilitet, seiðr, krig samt död inom nordisk mytologi
Mottagare av dem dödade